minus83kg

Direktlänk till inlägg 18 oktober 2012

lite svar

Av Ana Fryksmo - 18 oktober 2012 08:51

tjingeling


Nu är jag tränad och klar för dagen så nu tänkte jag svara på lite frågor som jag har valt att inte svara på tidigare och även valt att inte lägga ut frågorna eftersom de har kännts lite ov'äsentliga och jag finner ingen anledning att förklara mig men jag är inte rädd för att svara


Jag kommer från chile och pratar relativt hyfsad svenska växte upp lomma och flyttade till malmö så fort jag blev myndig då alla mina vänner bodde här och jag har pluggat gymnasium i malmö, Jag älskar malmö med hela mitt hjärta och trivs vansinningt mkt här. sen träffade jag Andy i tonåren och det blev naturligt att flytta ihop med honom,han var då min drömkille ljus lång och i mitt tycke en riktig tight läckerbit som inte verkade bry sig om att jag var kraftigt överviktig och tycktes se genom min hårda yta. mådde väldigt dåligt som ungdom och var lite av en busunge med attityds problem.

Hade varit med om en hel del tragedier men lyckades resa mig upp efter varge fall.

Andreas tränade ganska aktivt så efter vi varit gifta i par år så blev det naturligt att även jag började träna inte för att jag tyckte att det kul utan för att jag var tvungen,jag nådde en vikt på över 160kg och benen vek sig så tungt det var. naturligtvist var det ingen som fick se när jag grät på nätterna av smärta i mina ben och rygg eftersom jag var så tung och var tvungen att prestera lika bra som alla andra på jobb. När jag gått upp de sista kilona så började ja isolera mig från mina vänner och all form av aktiviteter utanför arbetet och hemmet.


Min läkare sa till mig på skarpen efter jag jag haft över fem lugniflamtioner under ett år,då tänkte jag jag va fan jag har väl inget att förlora på att testa på att skaffa ett gymkort på nuatilus aqvakul och började med 15minuters promenader åt gången med en lång karl (andy) som puttade mig framåt,när jag sen klarade av de promenaderna själv började jag gå på vattengympan och gymmet. Det var fruktansvär hånigt att dra på mig baddräckt och visa mig öppet och sårbart men jag bet ihop grät inombords men visade aldrig att det var jobbig när folk stirrade ut mig.


Jag satte mig in vikväktarna points räkning då svärfar och svåger gick på det och började räkna points i smyg med hjälp av Andy men skrev in med så småningom,berättade aldrig för någon om min planer.

Ganska fort blev jag besatt av gymmet spenderade många timmar där och simsalabin blev träning det roligaste jag visste ,det blev mitt stösta intresse och kärlek. Jag kombinerade styrka och kondition hela vägen.

Nådde bmi 23 men min kropp var inte redo mensen bestämde sig för att lämna min kropp och madam depresion välkomnade sig själv in i min hjärna oinbjuden,livet började suga och jag hade jätte svårt att förstå varför . Kände mig misslyckad som kvinna eftersom min största dröm var att få barn som jo inte kan få om man inte har mens,gynekologen menade på att jag måste lägga på mig en fem tio kilo för att kroppen skulle fungera som det skulle, på övervikts enheten tyckte diabetes syrran att jag började gå över styr med viktminskning och jag tänkte för mig själv at det var omöjlig att gå upp ivikt när jag kämpat så hårt på att lägga om min livstil så mkt blod svett och tårar för va ingenting?! Naturligvist tänkte jag helt åt skogen fel men jag hade en stor press på mig var tvungen att ligga på bmi max 24 för att få hudreduceringarna och det kunde jag bara inte riskera. Förstod inte att jag var smal och att jag faktiskt kunde gå till en privat klinik och bekosta det själv, jag är säker på att om jag hade tänkt så långt så hade jag gått privat med dessamma. Då var det inte som det är nu man blev opererad på sjukhuset och de hade mkt högre krav.

Nåja återupptog min kamsport när jag nått min målvikt och så småningom bestämde jag mig för att gå upp de där förbannade kilona trotts att det sved i mitt hjärta men det var nödvändigt jag har trotts allt självinsikt och plötsligt så började jag ´må bättre, livet var inte längre meningslöst och efter operationerna ägt rum och jag jag blev mitt riktiga jag igen så ville jag bli strak jag vill inte vara sjuk jag vill leva, jag vill ha ett liv och jag vill framför all träna för den biten skulle nog inte varat länge till om jag inte gått upp lite.

Så nej jag håller inte på med bantning och  sådant ,lite då och då så går jag upp lite ij vikt och deffar ner de kilona men stannar där . Har inga sådana mål som innebär att vara smal utan att jag vill vara stark ha muskler och få ägna mig åt det jag älskar. Om nu det är meningen att moder jord vill att jag ska få ett litet knyte så är den välkomen men om inte så finns det fullt av andra möjligheter men just nu är prioriteringen att få ett stark psyke och en stark kropp. Mina mål är höga jag vill verkligen vara en av det starkaste kvinorna i sverige i styrkelyftning och jag vill inte se ut som en man  som många tycks tycka att gör . Jag tycker att det är vackert med muskler och det ända jag vill är att bli den bästa versionen av mig själv som jag någonsig kan vara.


Trotts att depressionen höll på att kosta mig mitt äktenskap och bidrog med en tråkig flytt och separatioon så är vi back together och jag är glad att jag inte tog en massa antidepressiva. Nu menar jag inte att antidepressiva är något dåligt men det var bara inte för mig just då.


Totts alla motgångar efter viktminskningen så är det det bästa jag någonsin gjort och jag har fanimig gjort det själv med hjälv av Andy ,jag har ingen annan att tacka och vad gäller hudreduceringarna så är jag idag glad att även där har jag beskottat det själv i samband mend Andy så där har jag heller ingen att tacka än mig och min familj  och sen min plastik kirurg som är sjukt skillad :)


Andreas och jag har inga kulturkrockar oss emellan och han förstår min svenska helt perfek,fattar inte varför denna frågat kommit på tal så många ggr ,kanske beror det på min kassa stavning som för den delen inte beror på att jag lider av dyslexi utan mer att jag är slarvig och ivrig när jag skriver


Min blogg är i föstahand avsedd för mig själv men det är riktigt kul om jag skulle lyckas inpirera någon och alla trevliga blogg kompisar jag fått,ni som inte gillar mig och min blogg  få jätte gärna sluta kommentera och sluta läsa den

jag kommer ändå inte att lägga ut konstiga kommentarer eller bli nedbruten eller en lessen över de  Jag är en stark kvinna och  är väl medveten om att alla inte kan gilla mig och min syn på livet och träning och det accepterar och respekterar jag till fullo .  Ni som följer min blogg  tack för ert fina stöd


Tvån snubbar som imponerar på på  bortsätt från Andy då är Badgear  som som är bad ass på träning och gått från mjuk soff dude till  en hrdcore tränings snubbe med en super kropp :)

Stamp-E som är en sann krigare  i slutet på sin kamp mot fetman helt på egen hand

kolla in honom, han är en sann inspiration


Båda grabbarna finns bland mina länkar och jag lover sann inspiration


Två grabbar som få all min kred idag


later sötisar




 
ANNONS
 
Ingen bild

Andreas

18 oktober 2012 12:57

Hyfsad svenska??? Du pratar ju breare skånska Än mig din lomma bonde <3

Ana Fryksmo

18 oktober 2012 13:25

haha din knäppis förhoppningsvist slipper jag frågan iframtide :P

 
Stamp-E

Stamp-E

19 oktober 2012 08:03

naaah tack för dina fina ord, blir helt tårögd ju... och tack för att du delar med dig av din historia, förstår inte att folk någonsin skulle kunna skriva något negativt till dig, du är ju en krigare och är oftast bara glad och positiv. skulle du någonsin vara negativ så handlar det ju bara om dig själv och dina motgångar och inte om andra människor. Fåglar må picka ut ögonen på dem som sitter och spelar allan bakom sina skärmar. (ett snott uttryck från en god vän som älskar att säga så när han är full och blir utdragen när vi spelar poker haha)

Känner igen mig i din relations-historia, jag och min sambo har oxå varit separerade och vi bröt vår förlovning. Vi bodde isär i cirka 2-3 år.. men vi lyckades med familjerådgivningens hjälp, och oss själva, att hitta tillbaka till varandra, och nu har vi en liten prins till och ska snart gifta oss :)

Du är en krigare!

Må din helg bli mega-lyckad, och hälsa din man så gott att han är en kämpe han med.

Kram Stamp-E

p.s har någon verkligen kommenterat att du inte skulle se kvinnlig ut?? 4 real?? är de blinda eller?

http://stamp-e.bloggplatsen.se

Ana Fryksmo

20 oktober 2012 17:17

Åh vad snäll du e :)

Får allt som oftast bara bra respons men lite då och då så är det nån som som stör sig på min stavning och mitt utseende och över att jag inte har det idealet som samhället har men jag brukar inte bry mig så mkt lägger dock inte ut kommentarer som jag tycker e meningslösa.

Haha både privat och på bloggen har jag fått höra att jag har ett väldigt maskulint utseende och om jag inte slutar styrke träna så kommer jag att se ut som en man helt å hållet,det stör mig bara att folk tycker att de har rätt tycka så mkt ang hur andra ska se ut och hur de bör träna.

Det tar mkt på krafterna när förhållanden strular men det är jätte skönt att ni lyckades hitta tillbaks till varandra och att ni fick en till vacker liten gosse ,ni verkar vara en jätte fin familj och hoppas att ni får ett starkt äktensakap :)

Du är en jätte kämpe och krigare själv


Ha en jätte fin helg ni med
kramiz bananiz


Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ana Fryksmo - 17 november 2017 15:33


Av Ana Fryksmo - 16 november 2017 22:46

Är fett trött,måste sova ,behöver gå up 05 me jag känner mig stressad av nån jävla anledning,sov hjärnan vill inte men kroppen vill inget hellre. så jävla suget bättre lycka till er med sömnen sov sött :* ...

Av Ana Fryksmo - 25 oktober 2017 21:42


tjingelingen jag antar att jag har bloggat så länge så jag har inte så mkt att skriva om . Träningen går hyfsat bra men vikt situationen går mindre fint ah well det är bara å kämpa vidare trevlig kväll finisar :) ...

:)

Av Ana Fryksmo - 24 september 2017 21:48

Wassup Dagen bjöd på axel och rygg träning och en liten promenix på spillepengens rekreations område med maken och svågern Go döndag och lycka till med träningen ...

Av Ana Fryksmo - 22 september 2017 06:44


Hola Äntligen mår jag lite bättre,jar varit så jäkla förkyld och trött men nu ser det att gå mot bättre tider. Motionen idag får helt enkel blir att cykla till och från jobbet. Önskar er en frisk och trevlig fredag Kramiz ...

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17 18
19
20 21
22 23 24
25
26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ minus83kg med Blogkeen
Följ minus83kg med Bloglovin'

Hälsa


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se