minus83kg

Alla inlägg den 19 september 2013

Av Ana Fryksmo - 19 september 2013 01:48

 

sitter uppe och kan fan inte sova  har sovit kasst i ett par nätter men jag kan fassen inte sova vilket gör livet surt för mig då jag har ett tungt arbete både psykiskt och fysiskt. Det går runt en massa tankar i mitt huvud om föräldrana och

mitt förflutna,det är ingen idee att må dåligt och ha dåligt samvete över allt dålig man har gjort eller allt man kunde ha gjort bättre.Alla dumma saker jag gjort och genom årens lopp. Hur mkt jag än skulle vilja ändra på saker och ting så går det bara inte,Jag kan inte göra mer än mitt bästa för att vara där för mina föräldrar och bita ihop när de gör mig tokig. >Försöker vara en bra dotter och finnas tillhands när de behöver mig. Mitt bästa känns tyvärr inte bra nog.

jag måste acceptera tanken på att de är gamla och sjuka men det känns så svårt att inte kunna påverka livets gång  och att aldrig kunna prata ut om saker och ting som finns ouppklarade eftersom det inte finns nån mening att älta gammalt men människor  är sjuka och behöver lugn och ro. Det känns tungt för mig och jag önskar att det inte kändes så mkt.

Åh orkar inte gå in på alla detaljer behövde bara skriva av mig lite eftersom jag är så otroligt rädd att förlora de en gång till och utan att de vet att jag älskar de och att jag ångra hela min rebelliska tid. Som barn var jag väldigt ensam,mina förädrar togs ifrån mig utan förvarning och utan att jag kunde förstå bättre. När min familj återförenades i sverige var det en stor kamp för oss. Jag var så arg och kunde inte förmå mig att förstå allt om dikaturen och varför vi var tvungna att fly.

Jag såg bara att jag fick lämna mitt hem och mina vänner men inte varför.

Jag förstod inte varför de inte hade varit vid min sida när jag längtade så mkt efter de, Nu är det svårt att aceptera att dessa människor som lidit så och fick en andra chans å leva ett nytt liv utan massa elände och "krig" ska nu behöva vara så sjuka och lida återigen  en massa . Det känns sorgligt och orättvist fast jag vet att de har det bra mitt i alla tråkigheter så lever i en lugn miljö och bra sjukvård. De är där de känner sig hemma och trivs.

Rent egoistiskt så är jag inte redo att förlora de igen.


det finns inte mkt mening med att skriva detta och det känns bittert men jag behövde få ut det ur mitt bröst bara


sov sött och kamizar på er

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24 25 26 27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Hälsa


Skapa flashcards